Idag har jag simmat, glömt lunchboxar, mattepapper och gud vet vad! Det är när man känner att man har koll som hela världen vänds uppochner för en. Allt bara för att man tänkte förmycket på en cykel. Det är bra att att det finns förståelse och en självklar logisk förklaring:
Hormonurbalans stavat MENS.
Kankse.
Eller inte...
Det finns ju dagar då man bara har förmycket att tänka på, kanske inte om man hade spritt ut det över hela dagen, men så var inte fallet.
Så jag sprang.
Jag sprang snabbt.
Sen kändes det bättre.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar